Med motorcykel. Värmen håller i sig även söndag. Det gick helt okej fastän att det är ganska tufft att köra en Ducati Monster med så mycket packning jag hade i höga hastigheter. Den sista biten mellan 19-20 innan jag anlände till mitt bo på Söder var ganska sval dessutom. Kvällsluft i tidig maj månad. Gillar att ha hojen lätttillgänglig igen nära mig. Trots allt strul den här rullande objektet har varit med om gillar jag den faktiskt, har saknat den under vintern och riktigt längtat till att köra en sådan här första längre runda. Helt problemfritt! 

Trevlig svensexa under lördagen inför Toffes bröllop i sommar. Vi möttes upp hemma hos brudgummen mitt på dagen för att sedan åka in mot stan och köra en slags femkamp på Gökboet på Hisingen i närheten av Tingstadsmotet. Jag vann sumobrottningen och boxningen, förlorade kardborredelen och blev utknockad i gladiatorspelen. Riktiga stjärnor i huvudet efter den utknockningen verkligen. Så det ska kännas.

Kvällen avrundades med middag i Vasastan. 

Klasskamrat som laborerar med tiokronor och lödning.

Det är inte en förnäm upplevelse. Rent kroppsligt har det varit en ganska hård vecka med pulserande huvudvärk kombinerat med ledvärk. Ledvärken i sin tur har drivit på en sömnbrist. VIdare slog en feber ut när jag satt på tåget mot Sthlm från Gbg. Kreativiteten och motivationen har legat lägre än vanligt pga. detta, men det är inget som hindrar en från att gå in i ett robot-aktigt läge och köra igenom sina arbetsuppgifter.

Kaffe skojar man inte om. Jag trodde att huvudvärken vad det enda som primärt skulle uppenbara sig när man slutar med kaffe, blev ju lite mer än så. Har druckit kaffe utan avbrott i många år i följd utan att ha relaterat över hur mycket det har varit. En liter om dagen har verkligen inte varit något ovanligt. Starta dagen med frukost och kaffe, mellan 4-6 dl kaffe är vad det har brukat ligga mellan.

Det har gått åt ganska mycket ipren. De tre första dagarna var värst. Måndag eftermiddag missade jag att ta min kopp just då – däckade i 1,5 timma runt 18-tiden. Tisdag kom huvudvärken – antar att tisdagen får räknas som dag ett utan kaffe. Dag två uppenbarar sig den pulserande huvudvärken och ledvärken kom under natten. Tredje dagen var det både huvudvärk och ledvärk. Fjärde dagen, fredag, avtar den pulserande huvudvärken något men ledvärken är kvar. Femte dagen är det svagare huvudvärk och ledvärk. Sjätte dagen, idag söndag, är det  nog mest bara ledvärk med svag huvudvärk, plus den feber jag råkade åka på.

Jag har tänkt att åtminstone se efter hur man kommer må utan kaffe under sommaren. Mår jag mycket bättre utan kaffet kanske jag klarar mig utan det. Är väl mest den sociala biten som kan bli ett problem när man slutar med detta. Vi får se.

Jo, så var man där igen. För 6-7 veckor sedan började projektet att utveckla dessa stora skulpturerna och tidsplanen gick inte riktigt som tänkt. Optimisten i mig där allt alltid går som på räls är inte alltid bästa parten att planera sånt här. Men har man redan då tidspress kan det hända att det blir så.

Håller just nu på med det sista slip och poleringsarbetet av skulpturerna och hittills har 50 timmars slipning gått åt, det är säkert minst 10 kvar. När jag avverkat runt 40 timmar kändes det som att mina tummar skulle trilla av – så fysiskt utmattande det är att stå och slipa 13 timmar i streck under en dag. Då får jag ett tips av min bror att det kanske hade varit smart att använda vibrationsdämpande handkar? Nåja, klokare blir man för var dag.

Första gjutningen brann runt 12 december – toppen blev deformerad och blandad med smält polyuretan, brandsläckarpulver och annat – så den hade inte gått att ställa ut. När de nästa plåtarna till formarna (även en ny för den första med förbättringar) skulle beställas kantades det var fel hos både laserskärare och i konstruktionen. Så bygge av formar m.m. drog ut något på tiden med tanke på att industrin var stängd under julledigheten. Kunde därför gjuta nästa skulptur först runt 25 december och den sista efter nyårsafton.

Har inte kunnat skriva här för detta har slukat i princip all tid under dagarna. Men snart är de klara, ska bli så oerhört skönt att få det avklarat så man kan landa lite igen. Kanske fokusera lite på de där arbetsproverna som jag lämnade helt i november till förmån att fixa dessa skulpturerna. Hade tänkt att bli klar mer arbetsproverna i slutet av december. Men ibland så kommer ju ganska bra saker och ting i vägen – än om man missbedömmer hur stort arbetet är.

Haha, aldrig hade jag väl kunnat tänka mig att man skulle behöva använda så mycket av matematiken man lärt sig när det kommer till konst? Nåja, man slutar aldrig förvånas. 🙂

Gjorde under dagen en lite större prototyp i cellplatskartong som är 2,85 gånger större än originalskulpturen. Det är lite märkligt och kul att se hur mycket större objekt blir vid en dubbling eller trippling av storleken.

Sedan har jag varit tvungen att räkna på storlek och vikt samt volym av skulpturen som ska ska gjutas inom några veckor. Redan i morgon bitti behöver de veta vilka mått den ska ha för att katalogen ska in på korr.

Grejen är att det diffar väldigt mycket i vikt beroende på hur tjocka väggarna i betong kommer vara. För att det går inte att gjuta den helt solid som en enda stor betongklump, då skulle den säkert väga två ton… Den måste alltså vara luftfylld inuti med tunnare väggar i betong.

Vi utgår nu från en höjd av skulpturen på 1,25 meter. Om väggarna är 5 cm kommer den väga runt 360 kg, om väggarna är 4 cm 285 kg och 3 cm väger 220 kg. Grejen är att det är en viktbegränsning på 250 kg/kvadratmeter på utställningsplatsen så det är därför jag måste vara noga med att hålla nere vikten. Men är väggarna för tunna finns risk att betongen spricker.

Det är lite saker att lösa kvar, men det ska nog lösa sig.

Det blir allt lite pyssel när det kommer till att göra en sådan här sak i större format. Har under kvällen överfört alla ytor till papper för att kunna beräkna dessa area och sedan göra en lite större prototyp för att få lite känn på formen och senare kunna göra beräkningar rent matematiskt för vikt mm.