Efter ungefär fem år bestämde jag mig för att sluta med snuset. Det sista året hade det varit mestadels varit ett bruk för att hålla borta abstinensen snarare än för att nå kickar eller positiva effekter. Absolut mest använde jag det för att hålla munnen/saliven i mer basisk kultur, detta för att min dåliga saliv ska ha ett bättre försvar mot angripare.

Visst känner man av nikotinet hela tiden och det har ju sina effekter, men känns som det inte är lika värt som det tidigare var. Sedan är det frätningen under överläpparna. Det är inte särskilt djupt för jag inte varit någon form av storsnusare. Men känslan av att ständigt vara öm där under är lite bekymmersamt. Man har också ständigt känslan av att man är “bränd” där snusen har legat. Det tar flera dygn, kanske en vecka, för underläpparna att läka verkar det som.

Luktsinnet och smaken är också något som avtagit med tiden. Jag tycker t.ex.att snuset inte luktar lika gott och detaljerat som när jag inte snusade. Slutar jag tror jag dessa sinnen kommer tillbaka och blir mer effektiva. Totalt sett så snittade jag nog på ca 7 st portionssnus per dag under denna tiden. Gick man ut på puben blev det större antal och blev man sjuk blev det färre. Jag höll mig på denna nivån och ökade aldrig dosen heller. I början låg jag på endast tre om dagen.

Dag 1.
Tog sista prisen runt 14-tiden på en fredag. Nikotin har en halveringstid på bara några timmar så det var nog värst de första timmarna när suget började komma. Min syn gulnar aningen och jag blir väldigt sugen på något att ersätta detta med. I mitt fall fick det bli nötter. Förutom synen var jag också småvirrig hela kvällen, men i det stora hela inte så farligt. Var inte på dåligt humör eller så.

Dag 2.
Sov helt okej denna natten, förutom att jag vaknade upp några gånger för att dricka vatten och gick upp redan runt kl. 8 på lördagsmorgonen. För övrigt ganska likt dag 1 fast en huvudvärk och ett illamående börjar kännas av påtagligt. Känner att blodcirkulationen börjar komma igång i händer och fötter igen. De är mycket varmare än vad de brukar vara.

Dag 3.
Känns ungefär som gårdagen. Men jag vaknar upp tidigare och är mer alert på morgonen, mer energi på något vis. Annars som de andra dagarna: lite yrselkänsla, lite frossa, lite varm, lite pirrandes inne i kroppen precis som när försvaret kickar igång för att stänga ute en infektion.

Dag 4.
Ungefär som gårdagen. Fast mycket mer psykologiskt är fysiskt. Tänkte ganska mycket på snus under dagen och saknade det vid vissa tillfällen.

Dag 5.
Lättade ganska mycket på det fysiska idag, inte lika starkt som de första dygnen.

Dag 6.
Denna dagen avtog faktiskt det fysiska ganska markant. Känns som kroppen har vant sig vid tillvaron utan nikotin nu och det känns ganska “normalt”.

Dag 15.
Blev ett ganska stort hopp nu, nio dagar. Men under denna tiden har det varit ganska liknande dag 6. Känner inget fysiskt alls utan bara psykologiska saker ibland, som att någonting saknas efter maten t.ex.
Det som varit värst är dock sömnen. Under hela vecka två när jag gick och la mig slutade det alltid med att jag vaknar upp klarvaken en timma efteråt och går sedan in i någon slags vaken dvala resten av natten. Jag kanske har snittat på 4 timmars sömn/natt under nu senaste tiden. Tex. inte likt mig att gå upp klockan sju en lördag när man somnat 01.30. Har läst om detta och det är en vanlig bieffekt av nikotin. Man får suget i sömnen av det uppiggande nikotinet och kroppen blir då rubbad, det kan hålla i sig länge. Hoppas dock inte detta håller i sig allt för länge för länge på mig.

Dag 30.
Så gott som borta nu. Har fortfarande det mentala suget kvar men det är inte så farligt. Sover fortfarande oroligt men det är bättre än tidigare. Känns som det värsta är över nu. Tandköttet är finare än någonsin också. Dock får man tänka på att sköta sin munhygien lite extra nu när inte snuset hjälper till att hålla borta karies m.m. Men man borstar ju tänderna så det är egentligen inget problem.

Dag 65.
Nu är suget borta – både fysiskt och psykiskt. Sömnen verkar vara återställd, sover som jag ska. Tänker inte på det heller särskilt mycket, kan gå en vecka utan att jag har tänkt på snus. Dock har en last en annan. Har sedan jag slutade ätit mycket mer nötter än jag brukar. Så pga. detta har mina levnadskostnader blivit något högre sedan efter jag slutade snusa. Just nu tar jag inga “droger” som skärper upp för en tid – som nikotin, koffein, socker eller liknande – så jag har en väldigt jämn tillvaro och känner att jag mår bra i kroppen.

Dag 180.
Nu har det gått ett halvår sedan jag slutade. Och jag har inte längre något sug. Nötter och liknande äter jag än i dag men har inte samma sug som jag hade tidigare. Det där med nötter höll i sig ganska länge, men kan inte säga att jag jag samma intensitet på den fronten längre som det var de första månaderna.

Tobak är extremt beroendeframkallande och det är lätt att trilla dit. Skulle jag ta en snus en kväll skulle det vara ganska stor sannolikhet för mig att återupprepa detta en annan kväll, för att sedan kanske börja festsnusa och till sist börja igen. Det räcker med en enda för att det psykologiska suget ska komma tillbaka och ligga där i flera veckor, kanske en månad. Snus är inte alls lika farligt som cigaretter om man jämför vad som händer med lungor m.m., men minst lika beroendeframkallande – om inte värre. Så mitt framtida råd ang. det här är att försöka hålla sig borta så gott det går. Det är ju inte så att det behöver vara en ekonomisk påfrestning – det handlar snarare om det mentala och hur man hanterar sin rastlöshet.